Jag brukar gå tillbaka i mina tankar och fundera på hur mitt tänk startade för att slutligen – eventuellt – förstå hur det kunde gå så fel. Hur hamnade jag här?
Idag började jag med att läsa fel på ett registreringsnummer. Det började på bokstäverna VMS, vilket påminde mig om den tid, cirka 1988, då jag satt vid en MicroVAX liten stordator från Digital Equipment (DEC). Dess Operativsystem hette VMS.
Det kalla kriget tinade långsamt och att få tillsänt sig en dator från USA till en institution i Sverige, landet som alltså sågs som Sovjetunionens veranda, var långt ifrån självklart.
I den vevan skickade jag mina första trevande imejl till Professor Gilles Klopman vid Case Western reserv University I Cleveland, Ohio (hej själv). Han hade utvecklat CASE (Computer Automated Structure Evaluation system), ett AI-system som jag hoppades få ta del av. Redan då. För att spä på såväl imponans som förvirring satte jag upp en skylt till labbet.
“Articifial intelligence”
Detta var ett intelligenstest i sig.
Nog om eventuell intelligens på jorden. Den handduken har jag kastat in.
DEC köptes 1998 upp av en firma som grundades 1982 av tre ingenjörer som hoppat av från Texas Instrument för att de var så less på cheferna att de övervägde att öppna en texmex-kedja. Istället började de konstruera IBM-kompatibla persondatorer av kvalitet. COMPAtible Quality… Eller Compaq.
Fyra år senare, 2002, blev Compaq en del av Hewlett-Packard (även kallat HP, nån sås ska inte blandas in i sammanhanget) .
IBM (International Business Machines Corporation), grundat 1911 och vilka Compaq imiterade, slutade göra persondatorer på 90-talet. Kanske meningslöst att kopiera en dator som inte tillverkas längre, men vad vet väl jag?
På ett parallellt spår rör sig en kvinna som vi kan kalla för Meg Whitman, eller Margaret Cushing Whitman, som hon egentligen heter. Hon började under 1980-talet som mellanchef inom serietillverkning (The Walt Disney Company) därefter som chef för Dreamworks, sedan Hasbro och så Procter & Gamble som började som två tvålförsäljare som blev ett.
Under ett mycket expansivt decennium, 1998 till 2008, var hon VD för eBay och fördubblade därvidlag omsättningen. Från 2011 till 2015 var hon bas över hela HP (fortfarande inte såsen) och fram till 2018 vd för den största halvan av det uppdelade företaget.
Hon ville bli Kaliforniens guvernör för republikanerna men snubblade på målsnöret. Däremot röstade hon på demokraterna Hillary Clinton (valet 2016) och Joe Biden (2020).
2014 utsågs hon till en av de 20 mest inflytelserika kvinnorna i världen, och redan 2008 spåddes hon bli första kvinnliga POTUS (President of the United States). Idag är hon USA:s ambassadör i Kenya.
Hennes man, Griffith Rutherford Harsh IV, är professor i neurokirurgi vid UCLA (detta kan iofs vara bra att veta).
Deras gemensamma ättelägg, Griffith Rutherford Harsh V, kampanjade för Mitt Romney men blev anklagad för misshandel. Att bryta kvinnors ben kan uppfattas som ett brott.
Detta KAN ha påverkat Megs chanser att bli POTUS.
Megs svärfar, Griffith Rutherford Harsh III, var professor i neurokirurgi. Fast i Alabama.
Hennes svärfarfar som hade det väl-ekande namnet Griffith Rutherford Harsh II var neuroki… nej då, han var advokat. Liiite fantasi får man ha.
Den romerska talföljdens skapare i just denna släkt var Griffith Rutherford Harsh I. Han var general av skotsk härkomst. Och fantasilös, alternativt grandios till sin personlighet. Manligt eller bara malligt?
Så begynte mina tankar denna dag. Vart de tar vägen efter detta vet jag icke.
För övrigt såg jag fel på registreringsnumret. Bokstaven “V” förekommer inte på svenska regplåtar. Det var ett “Y”.
Why not?
Eders
Michael Sjögren, den senaste
