När du sitter vid matbordet en söndagsmiddag och din 17-åriga dotter nyss avslöjat att hon väntar barn med grannens fjortonåriga Waldemar är det lätt att bli paralyserad och sakna ord. Var lugn. Jag finns här och jag ska ge dig ett gott råd:
Prata om vädret, ity väder kan man såväl släppa som prata om.
Faktum är att 60% av alla svenskar pratar om väder minst en gång om dagen. Lika ofta som engelsmännen. Fast de pratar ju om SITT väder. Vem bryr sig?
Hur ofta tänker de på romarriket? Vad är viktigast liksom? “Oh my, it’s raining cats and dogs. Must be Hadrianus fault “. Ni ser själva hur logiken totalt brister ut i en dyster sång.
En alternativ logik finner vi i en bok som väldigt många sätter all sin tro till. Bibeln?
Nej nej.
Jag talar naturligtvis om BONDEPRAKTIKAN. Här får vi verkligen mycken alternativ kunskap påfyllt i våra för övrigt utarmade kunskapsdepåer.
“Om Anders slaskar, så julen braskar” respektive det motsatta. Det låter ju utmärkt bra. Då slapp man ju kolla in väderleksprognosen klockan 18:05.
En annan gammal sanning är att är det är gott om rönnbär så blir det en sträng vinter. Bra där. Ersätt alla väderpersoner med en dunge rönnar. Ja det kostar en slant, men det lönar sig på sikt *ironi*.
Som sagt är logiken i dessa fall verkligen alternativ – men ett bra samtalsämne. Det är exempelvis gott om rönnbär vartannat år.
Och hur ofta inträffar de strängare vintrarna? Det följer i stort en cykel på elva år. Detta innebär att vart 22:a år sker undret att det är rönnbärsår och sträng vinter SAMTIDIGT. Helt plötsligt känns bondepraktikan lite som förbisprungen av en blind nittioårig tant med rullator.
Och hur var det nu med Anders och Håkans braxar då (# GDAEHF)? Klart att det stämmer nån gång emellanåt och det är precis DOM gångerna som vi väljer att dra slutsatsen att det visst finns ett samband.
Det är så vi funkar. Vi bekräftar hellre de samband som stämmer överens med våra fördomar. Detta psykologiska fenomen kallas Confirmation bias på engelska, Konfirmationsbias på svenska. Svårt med språk…
Bias är ett sånt fint ord som får en att framstå som lite bildad. “Ja, jag är lite biassed rörande kvinnor i trafiken “. På svenska heter det att man är partisk, har fördomar och är… Ja lite trångsynt kanske. Eller dum? Bias låter bättre. Men jag är förmodligen partisk.
På sätt och vis är konfirmationsbias släkt med anekdotisk bevisföring, dvs att man anför ett exempel som grund för “alternative facts”. Det kan gå åt båda hållen det där.
“Trist att rödhakorna är utrotade för jag har inte sett nån rödhake på flera år“.”Men jag VET att det är så, för min fasters jobbarkompis sambos mamma blev påkörd av en cyklist med hjälm. Hjälmar är farliga i trafiken. “
(Jag tror att en Hjalmar kan vara farligare)
Bondepraktikan, ja.
Den är asgammal. Första tryckta versionen med häpnadsväckande 12 sidor, dvs blott lite längre än mina litanior här, utkom i Tyskland 1508. Det tog nästan 150 år för Andreas Johannis Arosandrinus (tror efternamnet betyder typ “son av [edit:] VÄSTERÅS [/] ”) att översätta den till svenska. Och hundra år senare hade man lagt till väderspånaden.
(Och ytterligare 250 år senare spanar och spånar jag om detta)
Där finns en rad teser som nästan per definition är sannolikare. “Är januari varm blir skörden arm”, lär nog stämma. I alla fall i det gamla bondesamhället med få skördar. Gror det i januari och det sen kommer mer normalt väder fryser groddarna.
Om sankte Pers dag den 22/2 får vi veta att om det är kallt den dagen så blir det kallt en månad till. No shit, Einstein (pardon my French). Det är ju fortfarande vinter då.
Under de mer extrema årstiderna stämmer BP bättre. På samma sätt som att jag kommer ha rätt till cirka 70% om jag en solig dag säger att det blir liknande väder i morgon. Träffsäkerheten I prognoser sjunker ju mer mittemellan vädret är.
Sådana här samband kallas av matematiker och meteorologer för Markovkedjor efter den ryske matematikern Andrey Markov. Det innebär exempelvis att det som händer imorgon beror på vad som händer idag, inte på vad som hände igår. Eller för ett halvår sen. Vädret har inget minne som sträcker sig längre än till nyss.
Med växtlighet, djurliv, etc är det lite lättare att härleda samband. Ett spännande exempel är det som hände på Kaibabplatån för hundra år sen. Man ville skydda Kaibabhjorten och sköt av de rovdjur som till synes hotade hjorthjorden. Sagt och hjort. Hjortpopulation steg från cirka 4000 till uppskattningsvis 100 000, betydligt mer än marken kunde nära. Platån blev sönderbetad, hjortarna dog av svält, och marken förblev utarmad för lång tid.
Tur att vi inte kan sabba vädret. Men det tål att pratas om.
SMHI blev för några år sen tillsagda av högre makter (Nej, inte gud. Men nästan. Statsministern.) att de måste bli bättre på att ställa prognoser. Och jag tycker nog att de blivit det. Men de har ju fått träna typ 300 år redan.
SMHI, som samlat institut, har bestämt vilket väder vi ska ha sen 1919. Fast vilken tur att de INTE gjort just det. Vilket käbbel det skulle bli. Bönder ber om regn, turisterna om sol. Och det finns ju de facto inga dåliga väder, bara dåliga kläder
(vilken dynga!).
Nu har vi snackat väder och du har för en stund glömt bort att du ska bli morfar/mormor/farmor/farfar/Mormon.
Se det som nåt positivt. Du kan ju i alla fall snacka väder med Waldemar och med lite tur får du en meteorolog i familjen.
Bilden?
Jag ville ha en bild relaterat till SMHI, men råkade ta en av SHMI Skywalker istället.
