“Nu är jag på min mammas gata”..
skulle jag kunna säga om jag vore i Halmstad. Jag är inte ens på väg dit. Men jag funderar ibland över skillnaden på gata och väg.
Trafikverket samt SKR (Sveriges kommuner och regioner) menar att begreppet gata används inom ett detaljplanlagt område. Ett annat ofta refererat kriterium är att en gata har gatlyktor och trottoarer, till skillnad från en väg som således skulle sakna dessa.
I egenskap av taxichaufför skulle jag invända å det bestämdaste. Senast jag kollade var Sveavägen i Stockholm synnerligen väl gatlyktebeprydd och ackompanjerad av trottoarer på båda sidor.
Ett mysterium att belysa och mysa över.
En förklaring till denna blandning av “-gatan” och “-vägen” är att dessa stråk fått benämning efter när de anlagts/namngivits i relation till stadens expansion. De mer utsträckta stråken ut ur staden blev väg och de mellan kvarteren blev gator.
Själva ordet “gata” betyder egentligen öppning, relaterat till engelskans gate – för en grind – eller gatt – för en båt. Ordet används i andra germanska språk för att känneteckna en öppning mellan hus i ett område.
Ett snudd på parallellt fenomen finner man i engelskans “street” respektive “road”. Road kommer av verbet rida (ride, rode, ridden ) och det gör man kanske oftare långväga (om man inte kommer leandes me e ko).
Ordet “street” kommer ur latinets “strata via”. Strata betyder utlagd. Och via kommer via sanskrit och betyder väg. En utlagd väg, helt enkelt. Ordet strata är vidare relaterat till stratum (lager), stratifiering, stratosfär etc.
Hur ordet “strategi” är besläktat är oklart. Det är ju rena grekiskan, sprunget ur “strategos”, vilket betyder general. Paradoxalt nog finns ingen grek som använder ordet strateg på grekiska, det är en västeuropeisk konstruktion.
En gata som i synnerhet vintertid är mycket väl “belyst” får vi se oss i stjärnorna efter. Där finner vi nämligtvis den inre delen av vår galax, den vi här i norden kallar Vintergatan. Enligt den nordiska mytologin/traditionen kunde spåmännen sia om den kommande vintern genom att spå i stjärnorna. Därav namnet.
Vänligen observera att Vintergatan i Hässelby har samma prediktiva kvalitet för att förutsäga vädret. Det vill säga ingen alls.
Ordet galax, förresten?
Redan de gamla grekerna insåg att den stjärnhop vi bor i är en ring, en “kyklos” (c i cykel uttalas k). Dessutom är den – precis som andra stjärnhopar sett med blotta ögat – diffus och mjölkaktig, “galaktikos”. Galaktikos kyklos, således.
Monosackariden Galaktos är för övrigt ena halvan av disackariden laktos. Den andra halvan är monosackariden glukos. Det finns mycket glukossirap i den stycksak av choklad som 1923 lanserades av amerikanen Frank Mars. I resten av världen kallas motsvarande variant för “Mars bars” eller bara “Mars” medan den i USA gavs namnet Milky way, namngivet efter det engelskspråkiga namnet på vintergatan. Milky way.
Den variant som här säljs som Milky way innehåller 77% kolhydrater och kan, precis som Stockholmstrafiken, innehålla spår av nötter.
Annat var det på min mammas gata.
