Solig paradox
Men vaddå?! Jag kan väl inte hjälpa att din himmel är grå när min blinkar blå! Att solen är gul är väl kul, men du tycker den är så himla ful. Men vaddå? Så låt bli att titta då. I mörkret är ändå alla solar grå.
Men vaddå?! Jag kan väl inte hjälpa att din himmel är grå när min blinkar blå! Att solen är gul är väl kul, men du tycker den är så himla ful. Men vaddå? Så låt bli att titta då. I mörkret är ändå alla solar grå.
Morgonstund har guld i mund men natten var en pina. Precis som man just somnat har så börjar larmet vina. Nån snor en bil, det tjuter vilt, nån springer bort på gatan. Jag vill sova lite till men jag blir arg som satan på folk som snor av annat folk som sliter hårt och lider.
Byxorna för stora, magen alltför tom. Jag sitter här på jobbet i min ynkedom. Inga kunder finnes, kassan den blir skral. Jag finner tröst i detta: kanhända blir jag smal.
Räkna till tusen, till tusen och ett eller tusen och två, Herr Johansson. Eller ta er en pyramidontablett. Det är bättre ändå, Herr Johansson. Vad är det för liv ni för? Är det spex? Är det dram eller spex, Herr Johansson? Har ni ont i en tand eller är det komplex eller är det er
Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvistdet finns på den andra sidan, och det tycker jag nog blir trist, Inte ens en grå liten fågel och aldrig en björk som står vit,men den vackraste dagen som sommaren ger har det hänt att jag längtat dit
Ibland är livet ett här och nu, en vinges slag, ett andetag, ett jag och du. En punkt i tiden, en singularitet att komma till i bruset av livet som far jaget förbi. En punkt. Ett jag i tidlös harmoni. En resonlig strof utan rim.