Det kan finnas de som tror att jag har en massa kunskap om intressanta saker. Fel. Det är oftast sakerna jag INTE kan – men snubblar över – som jag skriver om i denna grupp.

Idag har jag snubblat fram till Lindsey Stirling, Linda Brava, Vanessa-Mae Vanakorn och Jean-Luc Ponty.

Den sistnämnda var poppis redan när jag var barn, vilket inte är så märkligt. Han har hunnit bli 81 bast och har en track record lång som E45 (före detta riksväg 45 från Göteborg till Karesuando, 170 mil svensk landsvägsångest).

Jean-Luc Ponty var den första el-violinisten jag såg på teve. Svår jazz, men min flickvän var nog mer kär i honom än i mig. Jag var mer kär i den läckra elektroniska specialbyggda fiolen.

Även Lindsey Stirling och Vanessa Mae är violinister, om än av yngre slag. Och Linda Brava då? I Norden är hon mer känd som Linda Lampenius. Brava är kortare och låter mer internationellt. Bra, va?

Hur halkar man in på fiol? Man felar. Jag kom dit pga eller tack vare Regina Carter, som jag absolut inte visste nåt om. Nu har jag lyssnat på hennes felspel och kompositioner. Fantastiskt bra. Rekommenderas å det grövsta.

Regina Carter?
Hon har givit namn åt den senaste versionen (april 2024) av WordPress, som är ett CMS, Content Management System ( innehållshanteringssystem).

[Ett CMS är som en liten verkstad där man finner både verktyg och material för att skapa sidor på internätet. Just WordPress är det som dominerar ifråga om publicerade internetsidor med 65% av marknaden (jag har inga aktier). Deras “verkstad” hyser mer än 60000 olika verktyg. Jag hanterar med svårighet en såg men jag kan fräsa ifrån.]

WordPress uppfanns av Matthew Charles Mullenweg och Mike Little 2003. Matt var nyss 19 år fyllda och  Mike Little var 41 år och son till en nigeriansk musiker. Kanske är det därför som alla 55 hittills släppta versioner av WordPress har namn efter musiker. Det började med Miles Davis. På den vägen är det. Via Chet Baker, gussjelåv.

Det var Christine Selleck Tremoulet, Matts kompis och bloggare, som föreslog just namnet WordPress. Hon är bloggare av rang och gammal vana och kanske var just word press lätt funnet.

Och varför undrade jag nåt om WordPress (jag har fortfarande inga aktier)? Jo, det är med den “verkstaden” som bas jag så småningom avser lägga upp mina mångordiga alster till allmän beskådan.

Så idag har jag backat min väg i mina tankar, försökt hitta och förstå hur jag kan irra mig fram till nåt som egentligen inte har med saken att göra. Det är som att backa i sina rörelser när man har förlagt sina nycklar.

Eureka!
Jag har funnit (det), som redan den gamla greken Arkimedes uttryckte saken.

Och…
Tack gode gud (YMMV) för att man får gå vilse ibland, för nu ska jag lyssna vidare på Regina Carter.
Det är bra sk*t.