En missil i soffan

För ett kort tag sen, cirka 1975, fick jag “veta” att fåglar som flög för nära radarantenner slutade upp med det, huvudsakligen för att de föll ner till marken som färdiggrillade fjäderpaket (det är dock inte därför jag undviker att bli fångad av polisens radar).

Jag har försökt hitta vetenskapliga referenser som stödjer påståendet ovan. Men icke. Det är nog en anka, som så mycket annat.

1916 disputerade amerikanen Vannevar Bush på ämnet “Oscillerande strömkretsar;  en förlängning av teorin om generaliserade vinkelhastigheter, med tillämpningar på den kopplade kretsen och den artificiella transmissionsledningen” (jag översatte naturligtvis titeln med hjälp av Google translate så att alla kan förstå).

Tillsammans med polarna Laurence K. Marshall och Charles G. Smith startade han 1922 firman “American Appliance Company”. De försökte kränga kylskåp, men det gick sådär.

Istället började de med elektronik, vilket ledde till uppfinnandet av spänningsreglerande komponenter. En av dessa fick namnet Guds stråle på frekiska (fransk-grekiska): Raytheon. Det var lite sexigt så de döpte om företaget till det.

Två decennier tidigare, 1902, hade tysken Christian Hülsmeyer kommit på att man med hjälp av “magnetroner”. kunde använda radiovågor för att detektera metallföremål på avstånd. Kombinationen Hülsmeyer + Raytheon ledde till en förbättrad radar, i precis lagom tid för andra världskriget.

En av Raytheons ingenjörer hette Percy Spencer. Bland över 300 av hans patent fanns metoder för att optimera tillverkningen av radarrör.

Ett av hans mer överraskande upptäckter inträffade en dag då han stod och glodde vid magnetronen. Han stack ner handen i fickan och fick upp samma hand i betydligt kletigare skick. Dessutom var hans chokladbit magiskt borta.

Han drog slutsatsen att det var radiostrålningen som smält chokladen. Det kan nog ha stämt.

Att ha en magnetron i ett öppet rum för att smälta choklad, poppa popcorn och smäcka ett mikrovågsexploderat ägg över sina medforskare är opraktiskt och inte helt uppskattat. Så han byggde en box runtom.

Och så uppfanns alltså mikrovågsugnen. Den första versionen var manshög och vägde 300 kg och kostade motsvarande 800000:- i dagens värde. Den blev ingen kommersiell framgång i första versionen.

För denna uppfinning tilldelades Percy Spencer det svindlande beloppet 2$.

Istället för att satsa på att bli bäst på mikrovågsugnar la Raytheon bort den produktionen och har istället valt att bli ett av världens största producenter av missiler. Det har gått “bättre” än med första bauta-mikrovågsugnen.

Som varande matglad pacifist är jag glad att vi fick en mikrovågsugn och inte en kryssningsmissil i bröllopspresent. Den hade inte passat ihop med kökssoffan.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *